-
Dynamiska åker (till) Way out West!
Dynamiska går in i ännu en fas. Återigen packar Hektor och Anton väskan för att korsa Atlanten och återvända till Sydamerika, även om de inte gör det tillsammans den här gången. Anton byter knivar och Oslokök mot bandspelare och Valparaiso där han ska lära sig allt om dokumentär radioproduktion. Hektor drar tillbaks till kärleken och… Fortsätt läs »
-
Senaste kommentaren
My Green i climbing up on Anxiety Hill Mest omtyckta
Sånt vi gillar
Parkromantik
Vi möts efter jobbet, svetten vilar i pannan och vi är glada för idag är det fredag. Vi sparkar av oss skorna, placerar ut en filt och korkar upp. För vi vill bli fulla, på sommar, kärlek och vin. Allt på samma gång. När kvällen nalkas packar vi ihop, myggen biter och vi börjar slåss…. Fortsätt läs »
Dynamiska åker (till) Way out West!
Dynamiska går in i ännu en fas. Återigen packar Hektor och Anton väskan för att korsa Atlanten och återvända till Sydamerika, även om de inte gör det tillsammans den här gången. Anton byter knivar och Oslokök mot bandspelare och Valparaiso där han ska lära sig allt om dokumentär radioproduktion. Hektor drar tillbaks till kärleken och… Fortsätt läs »
Ett anständigt liv
”Kommer du ihåg när du kröp ner bredvid mig igår? Det var sent på natten, jag låg och tittade på Ett anständigt liv. Du höll om mig och sa att du bara ville känna något igen. Vad som helst. Å andra sidan pratade du också om vikten av kapitalförsäkring så kanske var det inte så… Fortsätt läs »
Sekunder som tvivlar
Sekunder övertygar och timmar tvivlar. Ge mig allt och jag sväljer hårt. Sitter löst och dansar klistrad till något oförståeligt. Vaknar förvirrat och fyller år om 3 dagar. Ler i kassan ler i spegeln ler på kort. Ler åt solen, ler åt barn, ler åt leenden. Hurrar högt och sväljer hårt. Men när det är… Fortsätt läs »
Nu,här,så
Det enda jag vill göra är att titta utan förbehåll, som en egen spegel utan kontroll. Inte pysslas om, inte vattnas jag har växt nog. Skörda inte känslor, drick inte upp era liv. Att dö vid din sida är det närmsta kärlek som jag kom…. Fortsätt läs »
it won’t last
Bäst kärleksdikter skriver hon som aldrig älskat på riktigt. Hon som kan illusionera och fantisera och föreställa sig något som nästan är verkligheten, men bara nästan. En verklighet med extra allt.
Bäst på att rösta är han som aldrig levt i en demokrati. Han som bara kan idealisera och sukta och längta efter något som antagligen aldrig blir verklighet. Han som skulle gråta av vanmakt om han bara visste hur sällan fria utnyttjar den rättighet han själv skulle dö för.
Sämst på att sympatisera är han som själv aldrig varit sjuk och som får se någon nära efter någon nära bli diagnostiserad med skit efter skit. Han som har blivit avtrubbad och som redan gråtit upp alla sina tårar i ett tidigare liv.
Vackrast är det när himlen spricker upp, när nerkyld kvällsluft som smakar regn fyller rummet och när shoreline spelas på repeat.
get confused and then you fade away
Inte ens tårar kan få tiden att stanna.
Inga kommentarer skrivnaVisaGöm