-
Dynamiska åker (till) Way out West!
Dynamiska går in i ännu en fas. Återigen packar Hektor och Anton väskan för att korsa Atlanten och återvända till Sydamerika, även om de inte gör det tillsammans den här gången. Anton byter knivar och Oslokök mot bandspelare och Valparaiso där han ska lära sig allt om dokumentär radioproduktion. Hektor drar tillbaks till kärleken och… Fortsätt läs »
-
Senaste kommentaren
Mest omtyckta
- Till alla er (3)
- Cut off (3)
- CHATROULETTE! (2)
- Snökula (2)
- Politrix (2)
Sånt vi gillar
Politrix
På andra sidan Atlanten står en förstagångsväljare i ett litet svenskt konsulat med tre kuvert i handen och elva alternativ framför sig. Ett av dem är blankt. Precis som skallen. Det är så svårt att göra ett informerat val när partier blivit ansikten och politiken sedan länge blivit en dålig såpa man zappar bort. Sen… Fortsätt läs »
Cut off
Det ligger ett hav bakom bergen, så sägs det i alla fall Min farfar brukade berätta historier om när han var ung och hur snygg han var då Du skall icke vila, ”du är väl ingen trädgård sade han??!!” Hans kärlek förmörkar de andras ord, och deras ord klingar falskt i jämförelse På trappan till… Fortsätt läs »
Till alla er
Till dig som lyssnar, till dig som ser Till alla som älskar och bara vill ge Till alla som tystnar inför sista scen Till ni som kramar en behövande hand Jag älskar er alla för att ni kärleken fann… Fortsätt läs »
Det blir lättare så.
Barnen ropar tidigt på morgonen. Går in genom dagisets port, vinkar till solen. Solen väcker skatan, skatan väcker mig. Klagar mig god morgon, och flaxar iväg. Berättar om hur det blir lite svårare. Sen stilla igen. Jag somnar om. När jag vaknar äter de frukost. Jag slår mig ner och gör samma sak i ett… Fortsätt läs »
Snökula
Du läser varsamt i boken och din kavaj köpte vi tillsammans. Snökulan hoppar upp och ner. Slår i nyckelbenet och bosätter sig i min hand. Upp och ner och jag tar tag i bokhyllan. Tillsammans tillsammans tillsammans och nu står du och vänder blad. Jag vänder snökulan igen och snö singlar över det noga utmejslade… Fortsätt läs »
Vamos Argentina Carajo
Tre minuter tog det. Sedan var det över. Det som började så vackert för Sydamerika, det som var så lovande för världens mest fotbollsälskande nationer. Brasilien åkte ut mot Holland i en match som knappast var rättvis. Visst, Holland gjorde mål, van Oranje vann. Men Brasilien spelade bäst fotboll hade mest otur åkte ur för att något annat lag vaknade på rätt sida denna dag.
Brasiliens avsked i VM var tårfyllt på båda sidor av tv-rutan.
Men hos Argentina fanns hoppet kvar. Maradona, denna studsande lilla legend till diva skulle visa att Messi kunde upprepa hans egen bragd 24 år tidigare. Och så gjorde en tysk yngre än jag själv mål i tredje minuten och sänkte det argentinska laget till bottennivå. Avslutningarna avslutades inte, målchanserna var med få undantag halvdana och jag satt i tv-soffan med en flaska argentinsk malbec och bara skrek. Mina hjältar hade inte en chans.
Och jag kan sörja i all evighet. Eller glädja mig åt att ett lag för en gång skull i detta världsmästerskap vann en match rättfärdigt. Tyskland spelade strålande, lysande, formidabelt. De krossade. 4-0 mot ett världsmästarlag som Argentina. Vi borde ge dem guldet här och nu.
Tårarna på mina kinder kan inte göras ogjorda. Jag sörjer. Men jag glädjes samtidigt åt att argentinarnas förlust resulterade i mitt första telefonsamtal från min bror Anton sedan vi skiljdes åt i Valparaiso, Chile. Uppskattar smsen från mina vänner i Tyskland som trots att de stod mitt ibland 300 000 galna tyskar vågade hålla på Argentina.
Det känns inte rätt, det känns inte bra. Argentina och Brasilien borde båda ha gått till final. Men de förlorade efter spelets alla regler, de spelade inte tillräckligt bra.
För Brasilien är lärdomen att disciplin inte är svaret på livet universum och allting.
Och Argentina kanske inser att Maradonas individualism inte är vägen till seger. Världens bästa fotbollsspelare Messi åker hem från VM mållös. Vi lever trots allt i en tidsålder där samarbete betyder mer än individuell talang.
Igår sörjde jag för Brasilien. Idag fäller jag tårar för Argentina. Men i VM 2014 är det förhoppningsvis er tur.
Så vamos Argentina carajo. Vamos a ganar. Que esta barra quilombera. Ne te deja no te deja de alentar.
Inga kommentarer skrivnaVisaGöm